Först och främst så ska vi ställa oss frågan: vad är en hantverkare? Det vi tänkte fokusera på i denna guide är följande yrkesgrupper:

• Målare
• Snickare
• Elektriker
• VVS-montör

Fyra yrken som väl uppfyller det vi menar med hantverkare och där deras tjänster både är eftertraktade och behövliga i hela vårt samhälle. Det handlar om yrken som vi inte skulle klara oss utan, det handlar om yrkesmän- och kvinnor som levererar en tjänst som gemene man inte klarar av på egen hand (eller som inom elektricitet – inte får utföra vissa moment utan professionell hjälp) och det handlar om ett kall snarare än ett vanligt jobb.

Med det senare menar vi att det krävs en speciell förkunskap för att bli exempelvis snickare och att man måste ha rätt förutsättningar för att bli det. Är man inte händig – ja, då söker man sig inte till snickaryrket. Saknar man en förmåga att lösa problem – ja, då är förmodligen inte vvs-montör ett yrke som tilltalar en. Har man inte ett intresse av varför en lampa lyser eller hur en elektronisk maskin fungerar så blir man inte elektriker. Vi menar att det är ett kall på samma sätt som det brukar sägas om exempelvis en lärare eller en läkare.

Lönen är, sett ur denna synvinkel, sekundär – men därmed inte sagt att den är oviktig. Definitivt inte och tvärtom: lönen är alltid viktig och för en yngre person på väg in i arbetslivet så kan det vara direkt avgörande för vilken väg han väljer.

Det som man se då det kommer till lön mellan olika hantverkare är att ett antal parametrar spelar en stor roll. Saker som dessa har väldigt stor betydelse för hur mycket pengar som varje månad hamnar i plånboken:

• Ålder
• Yrkeserfarenhet
• Vart i Sverige man bor
• Vilket företag man tillhör
• Om man driver egen verksamhet
• Kön

Därtill ska man även addera exempelvis den egna förmågan att förhandla om sin lön; något som tyvärr många är alltför dåliga på.

Lärlingar och lön för dessa

Ett system som ofta används inom hantverkaryrken är det så kallade lärlingssystemet. Ett bra sådant där en ung person kan prova sina färdigheter och lära sig av en mer erfaren yrkesman. Det här är bra ur flera olika synvinklar och främst så anser vi att dessa punkter är väldigt positiva:

• Fallenhet för yrket. I teorin så kan en ung killa känna att snickaryrket är väldigt tilltalande och att det ser roligt ut. Men; i praktiken så kan det visa sig att det inte alls är så; det kan vara tråkigt, det kan vara för svårt och det kan vara på tok för krävande. Här får han – genom lärlingssystemet – en chans att känna efter och prova på. Fungerar det inte så kan han också hoppa av; utan ett alltför stort studielön som en tung ryggsäck att bära. Ibland ingen alls.
• Studietrötthet. Ser man krasst på exempelvis en snickare eller en målare så är det inte så att de behöver ett akademiskt bagage. De jobbar med händerna, de använder logik och viss matematik. Lärlingssystem har visat sig vara bra för ungdomar som är väldigt skoltrötta och som inte orkar- eller klarar av att sitta i skolbänken.
• Utveckling: att ”gå bredvid” ger många små knep och små finesser. Sådana som gör jobbet lättare och mer begripligt. Att praktiskt lära sig av en äldre kollega ger många nycklar och det skapar goda vanor som man själv inom några är kan lära ut och skicka vidare. Yrket – oavsett vilket – mår bra av detta.

Att systemet med lärlingar fungerar råder det inga tvivel om och det bästa vore om fler branscher kunde anamma samma lösning inom sin sfär. Liksom för en renodlad yrkesman så är lönen viktig även för en lärling och det är också av den anledningen som vi tänkte titta lite närmare på vad en sådan tjänar inom respektive yrke. Lönen är inte allt – men att den har stor betydelse; det kan ingen förneka.